Den största skillnaden mellan ett universitet och en högskola är att ett universitet generellt har tillstånd att utfärda examina på nivån för forskarutbildning. Ett sådant tillstånd saknar man på en högskola, men det går att ansöka om det hos Universitetskanslersämbetet, vilket även gäller för att ge konstnärliga examina på forskarnivå. I det fallet måste dock både universitet och högskola ansöka om tillstånd.
I Sverige finns det omkring 50 universitet och högskolor, varav de flesta är statligt styrda. Myndigheterna bestämmer själva vilka utbildningar och upplägg de önskar ha, vilket innebär att samma utbildning kan se olika ut vid olika skolor. Det är dock Riksdagen som bestämmer vilka statliga universitet och högskolor som ska finnas samt om en högskola ska få kalla sig universitet. Det sistnämnda sker på förslag från regeringen.
Det finns en del högskolor som drivs enskilt, av exempelvis en förening eller en stiftelse. Enskilda skolor 
får till skillnad från de statliga examenstillstånd av regeringen. Exempel på enskilt drivna skolor är Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, Handelshögskolan i Stockholm samt Jönköping University. Andra exempel är Beckmans Designhögskola i Stockholm och Örebro Teologiska Högskola, som endast ger examina inom specifika områden.
Det finns också högskolor och universitet som är specialiserade inom ett särskilt område, som exempelvis Gymnastik- och Idrottshögskolan och Karolinska Institutet i Stockholm, Blekinge Tekniska Högskola samt Luleå Tekniska Universitet.
Det finns som sagt en hel del som kan skilja mellan landets universitet och högskolor när det gäller utbildningsprogram och enstaka kurser. Flera orter kan erbjuda samma program och kurser men upplägget och inriktningen kan skilja sig ganska rejält mellan skolorna. Så det gäller att läsa på ordentligt innan man ansöker till ett specifikt lärosäte, och ta reda på om just deras utbud passar dig och din livssituation.
